Idag lärde jag mig verkligen något. I vår dansande modell som var otroligt duktig och inspirerande, såg jag tydligt hur uttrycket skapas av rörelsen och att det jag försöker fånga på pappret är en bild av ljus- och skuggfläckars spel över modellen och rummet. Orden och tanken leder lätt till att säga att det är en ”fryst” bild, men det blir fel även om de former jag tecknar blir beständiga och är dokumentativa men de är inte enbart det. Illusionen jag vill ge är dessa fläckars rörelse. Att de en tusendelssekund innan hade en annan form, och genom sin rörelse och förändring av formen beskriver inte bara kroppen som en solid form utan kroppens rörelse – uttrycket som kommer från modellen som person.
Eftersom jag ser våra kroppar som manifestationer av rörelse så ser jag också tänkandet och kännandet som en rörelse då det är något vi gör med vår kropp.
Det går att iaktta om man koncentrerar sig och fokuserar riktigt noga på var t.ex. pekfingrets rörelse börjar. Genom att sitta stilla och bara röra pekfingret och försöka hitta dess rörelses början. Jag kallar det vår andlighet eller det levande.
I den rörelsen så rör vi oss, vi tänker och vi talar. Orden hittar vi på för att peka på något speciellt för andra och även inför oss själva i tänkandets evigt pågående rörelse. De blir som stopp, i rörelsen, referenspunkter. Det jag kom att tänka på under tecknandet var att jag kanske försöker hitta motsvarande ”stopp” eller referenspunkter? Det är inte ord jag letar efter utan form och deras relationer till varandra i bild. Även ord har omfattning och utbredning, och precis på samma sätt som i mitt tecknande utgår de från kroppsliga erfarenheter. Språket och orden får mening genom sin relation till det kroppsliga. Det blir särskilt tydligt när det gäller prepositioner som i, på, ovan, under, etc.. Kanske är varje ord en metafor för något av det vi uppfattar i verkligheten, audiella metaforer ? Kanske är mina ljus- och skuggfläckar visuella metaforer?
Oavsett om det finns någon motsvarighet mellan det tecknade och det talade så är Kroppens rörelse ett uttryck för en evigt pågående rörelse (vari tänkandet ingår), levandet som jag försöker fånga genom att teckna ljus- och skuggfläckars spel.
Jag är glad att jag gick den här gången.
Lämna ett svar