31 tecknare letade sig in till Hörsalen på Dalarnasmuseum i Falun!
Tar ett pressat kol och ett vanligt, tänker att jag ska kombinera de båda. Det kom av sig efter första krokin.
Det går bara inte att teckna snabbt, det blir inga krokier. Hela tiden kommer jag på mig själv med att försöka forma de subtila skuggorna på någon del av modellen. Eller hur jag ska få fingrarna och deras volymer att framträda, ömsom framträdande mot den svarta sammetsliknande ytan på filten ömsom försvinner, framträder ur bakgrundens mönstrade draperi. Just det ja, en del, en del av modellen och jag kommer inte längre. Glömmer att fånga en helhet … men kanske ändå, så är det just det här, de subtila skiftningarna som beskriver volymerna som är karaktären? Kastar ner de sista linjerna när modellen lämnar sin pose, då kommer jag på mig, kommer ihåg.
Nej, jag ser flera intressanta rytmer och upprepningar som jag inte lyckas fånga, inte väl nog. Bara embryon för mitt minne.
Lämna ett svar