Vi var 6 tecknare som kom!
Vi kommer fram en halvtimme innan, får fram ett podie, och placerar det nu så att modellen ska bli bättre belyst, än förra gången. Då fick modellen visserligen en vägg att arbeta mot och med men utan några riktade ljuskällor. Idag flyttar vi podiet till andra sidan, som är bättre belyst … vi tänker att det kan vara intressant att få med de skuggor modellen kastar på väggen. Men där hänger en väggfast målning, vi hänger för den med ett ljust stort tygstycke för att skydda den och för att ge en ljus och enfärgad bakgrund, vi flyttar också ut podiet från väggen, från målningen.
Det kommer inte fler än sex tecknare … det är anmärkningsvärt. Konstigt, vad kommer det sig? Man kan spekulera i förklaringarna. Om det beror på att det är Valborgsmäss imorgon och om det kan påverka att deklarationerna ska vara inne 2 maj? Vädret, råruggigt – borde bidra till att istället gå att teckna ett par timmar, då det inte lockar till att jobba i några trädgårdar, ja att vara utomhus överhuvudtaget.
Eller är det för dåligt annonserat? Är det för få tillfällen, det här är det sista av de två tillfällen som är i Rättvik, det har inte haft en chans att bli en inrotad vana, å andra sidan kan man tänka att då får man istället passa på, de få tillfällen som är.
Det var i vilket fall för mig ett mycket bra och lyckat pass. Mitt kämpande med tuschpennorna under våren har gett lite resultat. Nu har visserligen alla platta tuschpennor, dem med vilka jag kan variera bredden mellan 5-1 mm, torkat ut och jag har bara kvar en 0,3 mm penna och en ”bold” dvs platt tjock tuschpenna med bredd 7-2 mm. Den ena blir det superfinlir med och den andra är det verkligen svårt att få till någon precision alls med. Så det är 0,3 mm linjer som gäller!
Idag var första gången jag inte störde mig på att inte kunna teckna ut valörerna i alla de olika skuggorna jag ser, på det sätt man kan göra med kol, utan nu tecknade jag de linjer kontrasterna mellan dem bildar oavsett linjens pregnans … alltså oavsett hur stora kontrasterna mellan de olika ljus/skuggfälten är. Alltså spontant och direkt utan att hejdas av någon irritation.
Modellen inleder med tio stycken 30 sekunders poser.
Vår modell idag är verkligen bra, poserna är intressanta och ger olika utmaningar. Det var två saker jag lade märke till, det ena var att modellen påbörjade en rörelse och i den så frös hon en position, ny rörelse och fryser till i en ny position, alltså inte att modellen så att säga intar en pose, ställer sig för att stå, så som är nödvändigt vid längre poser. Att plötsligt frysa i en rörelse ger posen mer dynamik och gjorde mig uppmärksam på kroppens balans. Det andra var modellens riktade uppmärksamhet, när hon koncentrerade sig på att ge skuggor i bakgrunden, så var där också ett skifte i modellens fokus som faktiskt syntes, från den egna kroppen till skuggorna den kastar.
Efteråt gick vi till station grön och fikade och tittade på utställningarna där. Lekfullt, taktilt, fint och dessutom en fotoutställning om resandefolket på de brittiska öarna. Ägaren och galleristen berättade för oss. Det visade sig att han går och tecknar kroki han med, men i Leksand.
Det snöar på vägen tillbaka till Falun, stora vita tussar. Det blir vitt på marken.
Lämna ett svar