15 tecknare kom!
Det är plaskigt och blött ute, disigt – det är vackert, ”känns lite mystiskt” säger M.J. Men väglaget är rätt isfritt, till skillnad från backen ut från vår gård, så den extra tiden jag tagit till gör att vi har gott om tid innan vi ska börja.
Så en presentation av modellen och mig själv, tiderna och när vi har paus … ja då sätter vi igång!
Allvarligt! Igen! När jag ska presentera och hälsa alla välkomna, så blir det så där tomt i huvudet igen – och det blir mer av en slump vad jag kommer på att säga. Hur kunde jag glömma att jag behöver skriva ner några punkter för det jag ska säga. Det var ju likadant sist gång.
Kanske att jag skulle förberett mig mer mentalt också för tecknandet. Jaha, vad ska jag hitta på nu? Det där att kombinera tusch och kol – kommer upp på näthinnan – så det blir det. Men, eftersom tuschen måste på innan kolet (kolet förstör tuschspetsen – korkar igen den) så måste jag komma på att släppa tuschet i tid, om jag ska hinna med kolet också … det gör jag ju inte. Ibland struntar jag i tuschen.
Fast egentligen är det inte så planlöst. Tuschen ska bara markera de där detaljerna, det skarpa – inte volymerna – det är kolets uppgift. När jag missar det och tecknar ut linjerna för mycket så blir det som två teckningar på varandra. Dessutom ligger mina planerade målningar med i bakhuvudet och så är det det där med att hitta linjen/formen som är mest talande … av vad? Upprepningar. Och så – tekniska utmaningar.
På slutet kommer jag i alla fall på att föreslå att visa varandra våra skisser. Då kommer de fram, ideer utbyts om hur man kan göra och stämningen blir glad och energisk!
Efteråt går jag och miss J. och fikar på Götterian som ligger ca 30 meter ner på gatan från kulturhuset. Ja, de har både laktos-, glutenfritt och veganskt för den som vill ha det. Magutställningen där inne rekommenderar jag starkt! En liten avrundning av krokipasset. Några fler hade gärna kunnat komma med, men det glömde jag också att föreslå – det var gott om plats på cafeet.
Lämna ett svar